söndag 28 augusti 2016

Helgplaner & veckosummering #34 Doftljus, jeans & svärord

Så var en till vecka till ända och hörrni, jag tänkte att jag ska börja skriva dessa inlägg på söndagskvällarna istället, så får en med hela veckan liksom. Nu har två dagar liksom allt som oftast lite fallit bort helt och hållet. Nej, det blir ju inte så mycket _helg_läsning över det hela då, men lässtatus blir det ju säkert så jaa ... skitsamma.

Nu sitter jag hur som helst i sängen i nattlinne och doftljus tända och tänker att jag är en jävla (sorri) livsnjutare jag. Lyssnar även på Marina & the Diamonds skiva Froot och tänker att den skivan är förjävla bra. Fattar ej hur jag låtit bli att lyssna länge nu?

Idag läste jag ut Natten är ännu ung av Lars Sund och den var riktigt bra, faktiskt. Rätt så annorlunda, samtidigt som den inte var det. Enda jag stör mig på är titeln, som jag inte tycker är helt hundra. Som det brukar vara, alltså. Men mer i recension - för det blir det såklart!

Den här veckan har inte heller varit särskilt lugn. Hade FBK på måndag, som vanligt och det var kul. Tävlingsplanerandet började och ja, kul att prata med alla jag inte träffas i skolan.

På tisdag tror jag typ inte jag gjorde något? Eller ja just det! For äntligen till skolhälsovårdarn och fick veta att det högst antagligen är en spricka i revbenet som tagit sjukt i några veckor nu. Plus finns inget annat än vänta och ta det lugnt att göra. Fast det visst ni kanske om ni läste veckans TTT-inlägg.

Läste även ut Som stjärnor i natten av Jennifer Niven som var starkaste läsupplevelsen på ett tag. Men det berättade jag också i nämnda inlägg. Lovar att det snart kommer recension också! Måste bara klura ut hur jag ska skriva för att inte spoila för vill diskutera cirkus allting men måste då även förklara såatteh ...

På onsdag var jag nog mest trött och så. Hade bara språk i skolan vilket var skönt och repeterade franska hemma. På torsdag skrev jag recension på Stand by me - film och bok och blev rätt nöjd. Eller okej har knappt läst igenom det inlägget efteråt men kändes bra efteråt. Om ni missade pointen i det inlägget: LÄS OCH TITTA PÅ STAND BY ME FÖR IHELVETTE!!! Jag SKAA sluta svära. Men intensivläser en Natten är ännu ung så kan språket faktiskt smitta av sig.

Bakade även fudge:iga brownies på tors för att: Emma hade filmkväll för mig och Nea pga hon fyllde 16!!! Grattis Emma!!! Vi hade det mysigt. Åt pizza och glass och kolasås och brownies och såg på Dirty Dancing samt Bee Movie. Dirty Dancing sågs första gången för min del och samtidigt som jag inte FATTAR att jag inte sett förr så tänker jag att den passade så sjukt perfekt just då. Älskar Babys kläder och älskar hur modig hon är och okejdå, Patrick Swayze såg ju okej bra ut. Så kär i 1960-talet just nu.

Bee Movie var inte ny för mig men nytt var att den är VÄLDIGT konstig??? Tycker storyn är himla konstig på alla möjliga sätt men dem orkar jag inte gå in på nu.

På lördag steg jag upp halv nio (=supertidigt för mig) och stekte amerikanska pankakor med blåbär i. Mmmm det var så gott. Sedan körde jag iväg för vi skulle ha extra övning med brankkis men det blidde det inget av för vi var bara fem som orkat släpa dit oss. Så jag körde till bibban och lämnade tilbaka lite böcker och gick omkring där och hostade för mig själv i kanske tjugo minuter eller något och det var SÅ SKÖNT med ensamheten och tystnaden. Ibland har jag svårt med att vara ensam, men är det självvalt är det ju oftast helt underbart.

Sedan körde jag hem och efter någon timme var vi bjudna till mommo på mat och hon bjöd på massor och allt var gott och hade velat äta mer men gick ju inte. Gillar min mommo så mycket faktiskt. <3 Sedan såg vi på The Incredibles hemma och den filmen är nog lite av en favorit till mig. Sedan läste jag Feminismens ABC och den var kul och intressant komemr def googla några av namnen.

Och idag vaknade jag och såg på de borttagna scenerna + kortfilmer som fanns på den andra skivan till The Incredibles. Sedan åt jag morronmål och läste lite Natten är ännu ung och åkte till Iso Omena för behövde ennkabok och en lillebror behlvde rock. Köpte en grej jag velat köpa i hundraen år och provade mom jeans i Carlings som var alldeles för dyra så smet iväg när jag provat klart utan att säga något till den snälla personen som hjälpt mig ...

Nu hemma kan jag dock inte sluta tänka på det ena paret jag provade. De var megasköna och alltså ... måste typ ha dem. Är dock rädd att de är borta nästa gång jag kommer dit! Köpte även torkad mango och vegansk vitchoklad pga mina favoriter och finns ju inte direkt i min by.

I bilen läste jag ut Natten är ännu ung. Hemma hängda jag på tabben och städade lite och sket i läxorna ehe. Sedan fick jag svampsås som smakade gudomligt och sedan var det bastu, efter ett tag, och nu sitter jag här.

Om du läst allting sänder jag en MEGAstor virtuell kram till dig för VARFÖR skriver jag ens såhär långt? Adjö farväl vi ses godnatt.

Bokbloggsjerkan 26-29 augusti

Söndag och dags för jerka, den sista i augusti. Veckans fråga är enkel och lyder helt enkelt: Vad läser du just nu?

Svaret torde ju också vara enkelt, men det är det inte riktigt. Jag är nämligen inne i en riktig slalomläsnings-period, vare sig jag gillar det eller ej.

Jag vet egentligen hur det gick så - att jag för tillfället har fem påbörjade böcker. Men vi kan ju ta och gå igenom det nu då, klart och tydligt.

  • Kampen om järntronen av George R R Martin började jag lyssna på då jag tog en gratis månad Nextory. Hann inte lyssna klart den under månaden så lånade hem boken men sedan har inte så värst mycket hänt ... är nästan tre fjärdedelar in så borde verkligen ta tag i och avsluta. Kommer nog bli ett av septembers mål.
  • Rubinernas bok av John Stephens började jag lyssna på i uppläsning av min mamma. Sedan var jag borta några gånger när de andra läste och nu har de läst slut medan jag är kvar på kapitel sju ... den här ska det nog också läggas krut på i september.
  • Glassvärdet av Victoria Aveyard började jag läsa så fort jag fick den och har kommit till ca hälften. Men det gick så långsamt så jag läste Som stjärnor i natten emellan och sedan påbörjade jag ...
  • Tala är guld - de sa allt till varandra utom det allra viktigaste av Cammie McGovern. Glassvärdet måste dock bli utläst snaaart pga ska snacka om i bokcirkeln, men tror jag försöker läsa Tala är guld innan det ...
  • Natten är ännu ung av Lars Sund läser jag främst, just nu. Den ska vi läsa till skolan och vill liksom få den utläst så att det är gjort. Den är dessutom väldigt kort och rapp i språket vilket gör att jag gärna läser. Kommer nog läsa ut idag.
Så, det var mina titlar! Vad läser du då?

lördag 27 augusti 2016

Hur går det med målen egentligen?

Det är bara dryga fyra månader kvar av 2016 och jag har ju inte skrivit en enda uppdatering kring målen jag satte för mig själv i början!

Låt oss börja med Goodreads-utmaningen. Där satte jag som mål att läsa 65 böcker. Jag har hittills läst 44 vilket enligt Goodreads betyder att jag är två böcker "ahead of schedule"! Skönt ju. Ett tag var jag alldeles för mycket efter, men lite Tsatsiki-marathonläsning gjorde nog susen. ;-D Fast jaha. Nu såg jag att jag hade en sådan konstig regler att omläsningar inte räknas. Tre av mina 44 är omläs vilket betyder ... att jag är en bok behind schedule.

Ett annat mål var tydligen att få ner oläst-hyllan till 60 böcker. WHAT. Det här kommer så inte lyckas, för tillfället har jag nämligen kring 100 stycken. Komemr obviously inte läsa 40 böcker på fyra månader och dessutom kommer jag få nya hela tiden. Hejdå målet. Tror jag siktar på 85 istället då - det kanske går?

Sen skippar vi uppdatering kring några mål, vi tar det på nyår istället helt enkelt ...

Men fantasy-målet kan vi ju prata lite om. Det hade jag helt glömt bort. Jag hade tydligen tänkt läsa 10 100-procentiga fantasys? För tillfälelt ligger siffran på ... fyra. Askfödd, Odinsbarn, Isdraken och Rosensällskapet räknar jag då. Sedan har jag ca 7 sådana där "vanliga" fantasy-böcker där gränsen mellan det övernaturliga och vår värld är diffus. Om jag riktigt anstränger mig tror jag kan kan klara det här målet, men när jag tar en titt i hyllan så verkar jag inte ens äga så mycket high fantasy? Men sex st borde jag nog få ihop.

Och avsluta-serier målet kan vi också skippa för har inte avslutat någon av dem jag räknar upp. Har mest påbörjat och kommit ikapp serier men avslutat? Näh-hä du. Högst Tsatsiki isåfall och den påbörjade jag i år.

Kaosutmaningen har det dock gått bättre med! Det jag gillar med den utmaningen är hur en inte direkt behöver avvika från vad en annars läser och ändå bocka av en hel del punkter. Jag har nämligen klarat av den nu. Med 21 lästa av 20 som är gränsen och 35 som max! Tror jag kan klara av typ fem till, men sen tror jag inte jag orkar anstränga mig så mycket mer haha ...

Och det var det. Nu ska jag ordna om mina olästböcker för typ andra gången den här veckan och sedan skriva en lista jag måste följa till punkt och pricka. Fast egentligen gillar jag inte planerad läsning ...

Hejdå!

torsdag 25 augusti 2016

Stand by Me - Höstgärning

Jag såg Stand by Me, filmatiseringen på Stephen Kings längre novell The Body/Höstgärning i maj i år och blev golvad. Hade verkligen inte väntat mig det när jag hittade den på Netflix och tänkte att den kanske kunde funka för hela familjen. Det gjorde den - jag tror att alla njöt. Fast kanske ändå allra mest jag.

Så det blev som med The Notebook, en film som jag - om någon missat det - också blev besatt av och därför var tvungen att läsa bokversionen av. I det fallet blev jag väldigt, väldigt besviken på boken (tänkte så sent som idag på att det antagligen berodde på att det är en sådan stor skillnad på KÄNSLAN de olika medierna väljer att förmedla - i filmen är det romantiskt och hjärtskärande vackert medan det mest är platt och sexigt i boken. Vilket känns helt fel.). Vilket inte alls var fallet den här gången - jag älskade vart enda ord av den ca 70 sidor långa texten.

Stand by Me/The Body/Höstgärning handlar alltså om ett kompisgäng 12-åringar som beger sig ut på vandring. Vern råkade ligga under terassen då hans bror kom tillbaka med en kompis från en körtur. I panik pratade de två killarna om en ung pojke de sett ligga nära järnvägen. Död. Så snart Verns bror försvunnit från synhåll springar han till trädkojan och beättar för de andra och det blir en sorts besatthet för dem att hitta pojken.

Det här är inte någon spökhistoria, som Kings böcker brukar vara. Den har onekligen vissa scener som är lite kusliga, men främst är det en uppväxtskildring, skildrad ur den vuxna Gordies ögon. Den är till viss del självbiografisk, men av det jag fick fram när jag googlade vet jag inte till hur stor del. Gordie skriver - så det stämmer ju åtminstone in - sedan så tror jag den här grejen med kroppen är en sak King tagit inspiration till från sin egen barndom, men inte upplevt just på det här sättet.
Då jag läser Höstgärning, får jag samma känsla som då jag såg filmen. En lite melankolisk känsla, men också kärleksfylld och äventyrslysten. Pojkarna har en hel del djupa konversationer med varandra, men det känns aldrig krystat. Det känns rätt och fint och verkligt där de går i skogen och funderar på var de ska börja i college.

I filmen är färgerna, miljön och skådespelarinsatserna något av det mesta, medan delarna som inte kom med där, eller ändrats på lite, är de som gör novellen till en pärla. Jag älskar Gordies korta historier vi får läsa emellanåt, som är oerhört brutala och som jag inte alltid förstår, men som är väldigt intressanta. Jag älskar språket - och tror att det är ännu bättre i original.

Relationen karaktärerna har till varandra älskar jag också. Den är skildrad med sådan kärlek och sådan ärlighet att en inte kan låta bli att falla för dessa udda personer. De kommer alla från familjer som är trasiga på olika sätt och har alla sina egenheter - Teddy är inte rädd för något och utmanar döden jämt och ständigt. Chris är misstrodd av alla, bara för att hans familj har dåligt rykte om sig. Vern har en jobbig bror och är lite feg, men samtidigt vill han gärna vara med. Gordie ... Gordie har en död storebror har inte kände särskilt bra och som alla tycker var så mycket bättre än honom. Hemma är han nästan osynlig och hans föräldrar har helt och hålelt tappat gnistan. Hur Gordies relation och tankar kring sin bror skildrar fastnar jag också för - det är så himla hjärtskärande hur motstridiga känslor han har inom sig och jag tror verkligen på det.

Men de har varandra och det är inte så lite. För det är ju verkligen karaktärerna som för storyn framåt, med sina små äventyr och samtal om allt och inget. Ja, River Phoenix i rollen som Chris Chambers stal lite av mitt hjärta. En så himla fin karaktär, en så himla fin insats av en så ung skådespelare. (Men rätt så erfaren var han ju ...)
Det är svårt att med ord och meningar försöka förklara vad det är jag fastnar för i den här historien som egentligen bara handlar om en vandring på två dagar. Det blir helt enkelt briljant med kombinationen av att hitta den döda kroppen, pojken i deras ålder som varit försvunnen och de hela tiden pratar om på radio, funderingarna kring vad som kommer hända då de byter skola - kommer de fortfarande förbli vänner? -, hotet av storebrorsorna som kan hinna före till kroppen, om de vill och Gordies korta berättelser. Dessutom vill jag citera cirka allt de säger och hänga upp på väggen.

Höstgärning (ugh - gillar verkligen inte den svenska titeln) är inte lång, men den rymmer så mycket. På Goodreads skriver de att den är något av det bästa King skrivit, och det kan jag inte svara på för jag har inte läst något annat. Jag kan bara säga att Carrie, Det och Jurtjyrkogården måste vara hiskeligt bra böcker om de övervinner det här.

Och så verkar jag ju falla för den här tidsperioden - 1960-talet - om och om igen.
| Ingår i novellsamlingen Årstider orig. Different Seasons | Stephen King 1982 övers. Jimmy Hofsö & Mårten Edlund i version från 2015 | ca 70 sidor (om jag minns rätt ... kan ha varit 140 haha) | 15+ (är kluven. De är ju 12. Men jag betvivlar att jag hade gillat den lika mycket som 13-åring. Trots att jag tycker jag är precis likadan nu som då.) | köp hos: Adlibris, Bokus, Cdon |

onsdag 24 augusti 2016

Bokbloggsfrågan vecka 34

Hej hur mår ni?

Hoppas bra och så. Jag har fortfarande ont i sidan och hostar loss men annars är det okej. Har dock inte gjort så mycket idag, men en hinner ju än!

I veckans Bokbloggsfråga ställer Carola frågan: Vad anser du, är bokbloggskommentarer idag ett minne blott? Får du fortfarande kommentarer? Skriver du själv kommentarer? Vilket forum är det som du numera håller kontakten med dina läsare och ni kan diskutera det du och andra bokbloggare har skrivit i dina inlägg?

Hmm. Ärligt talat så har jag nog aldrig haft ett särskilt aktivt kommentarsfält, men kanske. Själv älskar jag att kommentera hos folk och gör det hela tiden - men i dagens snabba samhälle är det nog en stor majoritet som skippar den delen. Jag tycker det är tråkigt, då blir bloggen lite ensam liksom. Samtidigt känns kanske kommenterandet onödigt svårt nuförtiden - då man inte alltid kan kommentera anonymt och ofta måste bevisa att en "inte är en robot". Så har ju bloggandet ökat ... och då hinner en ju helt enkelt inte kommentera hos alla eller ens hälften.

Jag tycker instagram känns mycket smidigare då - där skriver en bara något kort och så klickar en på sänd. Så kan en genast skrolla vidare. Att gilla någons bild är ju också en sorts respons för bildtagaren, som är ännu snabbare men ja, inte lika personlig.

Vissa kommenterar ganska kontinuerligt hos mig, vilket jag tycker är väldigt trevligt. Att få kommentarer höjer verkligen blogg-glädjen och, som sagt, gör att det känns mer som att man pratar med någon än bara skriver för sig själv.

Så, instagram är kanske mitt svar på var jag har mest kontakt med andra bokbloggare, där är det också så smidigt att svara ju! Något som jag är otroligt dålig på att göra här på bloggen och definitivt borde bli snabbare på.

tisdag 23 augusti 2016

Ten books that have been on my TBR-shelf since before I started blogging

Jag har tydligen lyckats hosta en spricka i revbenet åt mig? Jaha. Sådant händer. Ja, det tar ont. Men nej, jag ska inte gnälla.

Jag läste nyss ut Som stjärnor i natten och där på slutet kom det ju. Förklaringen till titeln. Jag var så O-TROLIGT frustrerad på att titeln inte hade kommit genom hela boken men så kom den. Tack. Det skulle ha varit det enda jag kunde klaga på.

Idag är det tisdag i några timmar till och därför ska jag besvara veckans TTT som lyder tio böcker som stått i olästhyllan sen innan jag började blogga. Hmm ... jag började blogga på våren 2011, dvs för lite på fem år sedan. Jag tror ärligt talat inte att jag har typ någon bok i min hylla som stått oläst så länge - mitt läsintresse började liksom på allvar kanske när jag var tio och då lästes allt jag fick snabbt som attan och resten lånades. Lite pengar la jag nog på böcker, men det var främst Daisy Meadowsar som var ulästa på en dag. Såatteh ... förvånansvärt svårt den här gången.

Men. Jag tänker vara med ändå och vända lite på frågan: äldsta böckerna i min TBR! Om man alltså tittar på när jag fått/skaffat dem. Där finns det ju ändå en del.

  • Jag känner mig så otroligt skyldig men ... ett väldigt gammalt rec-ex som fortfarande inte är utläst, men ska vara otroligt bra, är Sagoberättaren som prytt min hylla sedan 2013.
  • Sedan har jag en hel serie som blinkar röd av skam i min hylla ... de tre sista delarna i serien Iron Fay av Julie Kagawa som jag fick från Harlequin, också typ 2013. Då var jag superglad - nu vill jag säga att jag faktiskt bara frågade efter första delen ... Nej men jag har verkligen tänkt läsa den här serien längre - vet ärligt talat inte riktigt vad som stoppar mig?
  • Den andre Will Grayson av John Green & David Levithan från början av 2013, om jag minn rätt. Omslaget lockar inte, innehållet gör väll egentligen det. Tror den an funka i jul?
  • Beastly - ett odjur av Alex Finn är en Beaty & the Beast re-telling och jag är väll ärligt talat inte särskilt lockad. Köpte den på någon bokrea, kanske 2013, och sedan har den bliviti oläst. Men jag tror jag kan gilla om jag ger den en chans så något tag ska jag nog försöka!
  • Phoenix bok av Eden Maguire fick jag för så länge sedan som 2011! Det som tar emot är att jag läste första och inte riktigt fastnade och sedan har jag inte orkat ta i andra och tredje boken, som jag känner mig tvingad att läsa innan även o det står att det är en "fristående fortsättning". Men alltså borde verkligen läsa denna för blev så glad för den och fick den av ma&pa och så så att ... skulle antagligen heller inte ta superlänge om jag tog tag i det!
  • Mirakel av Renate Nedregård köpte jag på en bokrea men sedan läste jag någon negativrecension och hade inte lust längre men nu när jag tänkte sälja den läste jag baksidan och alltså ... om jag någon gång behöver något lättläst men förhoppningsvis läsdrivande så tror jag den kan funka.
  • Cirkoli av Patrik Stigsson fick jag när jag fyllde tonåring och jag minns att jag läst någon lovprisande recension och blev supernyfiken men sedan ... har den stått och samlat dam och jag vet inte. Kanske är det tjockleken som skrämmer? Men vill så gärna ändå!
  •  Liesl & Po av Lauren Oliver har jag faktiskt påbörjat och den är SÅ fin men sedan hade jag väll annat och ... det har jag kanske haft sedan dess.
SÅ! Det får vara tio böcker, för det blir det om en räknar Iron Fay som tre. Vilket en gör. Var förvånansvärt svårt detta ju. Känner mig förvånansvärt stolt. Mindre stolt över alla de 90 böcker jag tydligen lyckats samla på mig på två och ett halv år ca? Tror dock att den största anledningen till att dessa fått stå kvar i hyllan och vänta är att jag efter den här tiden börjat få rec-ex och de måste ju prioriteras. Ingen bryr sig egentligen om de här förblir olästa i all evighet. Förutom jag då ...

Men jag SKA läsa dem. Vill ju det. Finns ju någon anledning till att de är kvar. Någon specifik ni rekommenderar? Eller icke-rekommenderar. Det är också okej.

Puss hej!

måndag 22 augusti 2016

Harry Potter och de vises sten - illustrerad

Jag tänkte börja ta tag i den enorma hög böcker som ska recenseras lite försiktigt - med en omläsningsrec. Nu såg jag att jag tydligen inte ens recenserat originlet på denna?
Harry Potter och de vises sten tror jag de flesta är bekanta med. Harry är föräldralös och bor hos sin moster och morbror och hans jämnåriga kusin Dudley. Hans liv är inte särskilt trevligt - moster Petunia och morbror Vernon tycker av någon anledning väldigt illa om honom och han blir mobbad både i skolan och hemma av Dudley. Han har inga vänner heller, för ingen vågar så mycket som prata med honom av rädsla för Dudley.

En dag kommer ett brev på posten, precist adresserat till Mr H. Potter, skrubben under trappan, Privet Drive 4, Little Whinging, Surrey. Men Harrys morbror vägrar låta Harry läsa brevet och tar till alla konster för att få slut på dem. För breven bara fortsätter komma och bli fler och fler.

Till sist får Harry sitt brev, personligen levererat till sig av Hagrid, nyckelväktare på Hogwarts skola för häxkonster och trolldom. Och det visar sig att Harry är så mycket mer än bara en föräldralös pojke med ärvda kläder.

Själva storyn har jag ju inte så mycket att säga om - den är som den alltid varit. Den första boken är mer mysig än spännande och slutstriden är rätt enkel. Startsträckan är lång - nästan halva boken har gått innan vi är på Hogwarts men det funkar ju ändå. Jag gillar hur Dursleys får bli ordentliga karaktärer och man får veta hurdant Harrys liv var innan Hogwarts. Den där långa startsträckan fungerar som en introduktion till Rowlings enorma värld och den är både nödvändig och charmig.

Jag har läst den här boken ... jag vet inte ens hur många gånger. Kanske fem. Eller något åt det hållet åtminstone. Det är helt enkelt en av mina mest omlästa böcker och jag kan den nästan utantill. Det säger ju lite. Men alltså ... samtidigt har jag inte så mycket att säga om den. Det är början på min favoritserie genom tiderna och jag avgudar Rowlings språk och fantasi. Jag blir liksom invaggad i en sorts trygghetskänsla av detta välkända men samtidigt är det lite spännande att läsa varje gång.

Jag läste den ju - än en gång - som sjukling. Det här är en sjuk-bok för mig, även om det ju kanske inte är världens vackraste benämning ... den får mig på bättre humör och är liksom lite trösterik. Det finns så himla många mysiga scener - som den på tåget, då Harry och Ron träffas, eller juldagsmorgonen, eller då Hagrid räcker fram sin tårta, eller sorteringsceremonin ...

Det här är ju klassikernas klassiker bland middle grade-fantasy och följer ju en viss mall - en utvald pojke som ska slåss mot ondskan. Men det är ju inte bara det Harry Potter är. Det som gör den här serien så himla magisk tycker jag framför allt är allt det där som finns på sidan om. Vänskapen, Harrys saknad efter att höra till, alla fester på Hogwarts, Hogsmeade, Snape och hans bakgrund osv osv. Det är humorn och allvaret, omgivningarna och bakgrundsberättelserna som gör de här böckerna så episka.

Källa
Sedan så har vi ju Jim Kays illustrationer som är ett kapitel för sig. De är fantastiska. Deras färgvärld är underbart magisk och ger verkligen liv åt Rowlings ord. Hans illustrationer är unika och hans teknik underbart precis och slarvig. Jag älskar hur lyxig boken blir med sin färgsättning och hur STOR!

Och de skolaffishliknande bilderna gillar jag särskilt. På troll och drakägg. SÅ fina!!!

Det här är en verkligt fin utgåva, inget snack om saken. Och Harry Potter-böckerna blir aldrig omoderna.
| Harry Potter och De vises sten orig. Harry Potter and the Philosopher's Stone | J K Rowling 1997 illust. Jim Kay 2015 övers. Lena Fries-Gedin 1999 | rabén&sjögren | 245 sidor | 9+ | köp hos: Adlibris, Bokus, Cdon |

söndag 21 augusti 2016

Bokbloggsjerka 19-22 augusti

Idag tänkte jag besvara veckans jerka! Som jag ju någon gång tänkte skulle vara planen för varje söndag ... jag har förresten läst ut en bok idag! Den där boken jag fick på posten och tänkte läsa ut nu i helgen ni vet? Det var ju (M)ornitologen förstås. Recensionsdatum är dock först 17 september, så den får ni vänta på ett tag.
Annat jag haft för mig är lagat typ stekt zucchini + tomat med svampsås och nötparmesan. Det var rätt så saltigt men gott! Blev faktiskt nöjd med resultatet. :-)

Annikas fråga den här veckan är hursomhelst: Känner du till någon bok i skolmiljö som du kan rekommendera, eller kan du ge exempel på en karaktär som innehar ditt drömyrke eller har du ”bokliga” erfarenheter av lärande på annat sätt?

Jag vet väll snarare FÖR många böcker som utspelar sig i skolmiljö och är mycket läsvärda. Eller för är kanske att ta i ... men låt oss lista.
  • Harry Potter är ju det självklaraste och första svaret jag kom på. Älskar hur skolmiljön gör så mycket för storyn, älskar lärarna och lektionera och quidditchen. Här om i någon bok alls tas det verkligen tillvara på möjligheterna en story i internatskolemiljö kan ge.
  • Den andra jag kom att tänka på är Jellicoe Road av Melina Marchetta. Underbar, underbar bok. Här är också internatskolan en stor del, i och med att det råder krig mellan de olika skolorna och skolan i princip är Taylors hem.
  • Engelsfors-trilogin är en annan serie där mycket av händelserna sker på skolan. Skolan är lite som det ondas högkvarter, utan att spoila alltför mycket.
  • Fangirl av Rainbow Rowell är också en otrolig bok, där Cath måste luska ut hur hon ska klara sig utan sin syster ständigt närvarande.
Sedan så har jag verkligen lärt mig en hel del av böcker, allmänbildande saker men också grejer som kanske är lite speciella. Nu komemr jag inte på något på rak ärm - men vet att jag många gånger kunnat säga "det läste jag i en bok" om jag vet något lite udda! :')

lördag 20 augusti 2016

Helgplaner & veckosummering #33 Vardag

Hej på er alla fina!

Igår hade jag noll tid till att skriva blogg - så som vanligt blir veckosummeringen på lördag istället.

Den här veckan har varit väldigt full, känns det som åtminstone. På torsdag började jag åtta med gymnastik och fortsatte med andra ämnen fram till fyra. Sedan kom jag hem, ville bara sova men behövde mat innan brankkis så hjälpte lite med den (men var mest stressad och sur på alla andra - förlåt!) och körde sedan iväg till FBK.

Var så himla roligt att se alla och vara tillbaka där. Vi gjorde inte så mycket - skulle städa skåp och rulla slang - men pratade desto mer och alltså ... jag älskar helt enkelt den där dagen i veckan med de där udda personerna som jag inte ser någon annan dag. Trots att jag ibland har noll lust att gå ... Så skönt att prata med dem.

Fick även två paket på posten! Varav ett innehöll bok jag längtat efter något otroligt. Ska läsa den nu i helgen har jag tänkt.

På tisdag var det en basic skoldag, eller en väldigt tung dag, ärligt talat. Tycker typ allt förutom franska och modda är tråkigt nu i början i och för sig ... Men den tog slut och jag köpte kex efteråt för att trösta mig och så skrev jag ett inlägg på andra bloggen och kanske jag läste.

På onsdag gick dagen snabbt då vi bara hade språk. Skrev två inlägg, struntade i läxorna och packade inför klassutflykten vi skulle på nästa dag. Gick i duschen.

På torsdag hade vi bara fyra timmar - rella, fyssa, modda. Fick en jobbig hostatack på rellan som aldrig ville ta slut men annars gled dagen smärtfritt förbi. På matrasten, innan vi skulle iväg, sprang jag och Nea till en K-market för att köpa halstabletter (som sedan visade sig vara onödiga) till mig och sedan snabbt in efter våra väskor. Vi skulle till en lägergård någonstans nära Hangö och där var så himla fint! Eller husen var rätt tråkiga men stranden älskade jag. Började tänka på snäckstugan i Harry Potter av den.

Där lekte vi en massa, åt mat som vinner skolmaten med hästlängder, doppade oss, grillade, stekte plättar och bastade. Som en gör. Lärde känna många jag bara varit ytligt bekant med förut ett snäpp bättre och sov alldeles för lite. Det var fint. Hade gärna varit där längre, även om jag nog inte hade orkat ... men det är så konstigt med sådana här "läger" - fast en varit där en superkort stund känns det som evighet, och tvärtom. Man kan ha varit på ett läger i fyra dagar men det känns som en sekund. Tiden stannar liksom lite.

Efteråt var jag lipig, deppig och trött, som jag av någon anledning alltid blir när jag har _umgåtts intensivt_ men samma grupp människor en längre tid. Känner mig liksom tom och sprängfylld samtidigt. Väldigt jobbig känsla - men som tur var den borta när jag vaknade idag.

Hemma var jag bara i några timmar igår, för sedan skulle syrsan ha tjejkväll så hon schasade ut resten av la familia. Vi åkte till Iso Omena, provade på en massa mat/efterrätter och beundrade hur fint de verkligen fått det. Köpte chips och crème fraîche, samt ny film och sedan körde vi till en Teboil för att sitta där och se på film i bilen. Var mysigt. Gillar min familj.

Idag har jag limmat glitter på ett häfte och lyssnat på en Eva & Adam. Borde ta tag i läxor, recensioner och staketmåleri men skjuter upp det lite lite till genom att skriva det här ... det är iallafall typ vad jag kommer göra idag och imorgon. Plus förhoppningsvis läsa hela nya boken och kanske något i Som stjärnor i natten. Och kanske kolla lite serier! Hoppas hoppas.

Det var min vecka. Hur var eran?

onsdag 17 augusti 2016

Bokbloggsfrågan vecka 33

Idag skulle jag skriva en recension men andra bloggens inlägg tog så länge att skriva så hade inte tid. Jag SKA sluta ursäkta mig för att jag inte skriver recensioner och göra det istället. Det händer dock varken imorgon eller övermorgon för då är jag inte hemma. Om jag inte råkar få en tillräckligt lång ledig stund imorgon. Vi ska nämligen på övernattning på en lägergård (eller något. Har ärligt talat ingen aning om vad det är.) med klassisen. Det blir säkert kul! Har fastnat på det här med att lägga till -is på slutet av substantiv. Tänkte skriva eis på andra bloggen och menade då e-bok. Jag ge kallnamn till helt random ord alltså.

Men det var ju bokbloggsfrågan vi skulle babbla om!

Vad anser du – är bloggen död som fenomen? Har de sociala medierna tagit över eller är det snarare så att de sociala medierna bara är ett komplement till bloggen? Vilka är dina upplevelser och erfarenheter av att vara bokbloggare och att läsa bokbloggar?

Men NEEEJ jag bloggar ju, då kan den väl inte vara död? Nej men seriöst så tänker inte jag så alls, jag tänker på bloggen som det största och andra sociala medier som komplement, men vet att många andra tänker helt tvärtom.

Just då det gäller bokbloggar har jag dock fått bilden av att det mest är bloggarna som läser andra bloggar. Elle det är åtminstone mest de som kommenterar. Enligt mig. Vilket ju förstås är lite tråkigt, men samtidigt gillar jag att vi liksom har vårt eget community där alla vet alla typ.

Eller hur är det? Är ni några andra som läser?

För många tror jag facebook, instagram och snapchat är absolut störst, men vi är definitivt en grupp som håller bloggarna kärast. Däribland jag. Älskar bloggar. Känns ju som gratis magasin?

Men eh, jag veeet inte. Jag vill inte tycka det men tror att en stor del tänker så. Fast samtidigt ä vi en stor del som inte gör det så ... ja. Intressant fråga.